Seriespelet

Så kom serien igång och eftersom de hade rivit Veddesta och inte var klara med rinken utanför hallen fick vi inte en enda träningstid på ca fem veckor. Tur att vi köpte några tider innan. Under den tiden hann vi med att spela sju matcher. Dessutom fick vi skjuta upp två matcher. Enda tiderna vi fick var till hemmamatcherna mot NS och Rimbo, där matchen mot Rimbo spelades i Kallhäll. Med den träningsdosen är det inte konstigt att vi började få lite skador fram mot juluppehållet. Efter nyår blev dock rinken klar men då kom nästa chock. De som byggde båsen satte pelare med två meters mellanrum framför bänkarna. Man började undra om de nånsin överhuvudtaget har sett en puck.

Trots den goda tillgången på spelare hade vi ändå viss spelarbrist vissa matcher. I synnerhet mot slutet på säsongen, men även redan i andra matchen då Danne hade fått för sig att han skulle åka på kryssning och tog med sig ytterligare sex personer. Vi lyckades ändå ställa upp med tre kedjor den matchen och vann klart med 3-0. Ända matchen vi inte fick ihop två femmor till var Rimbo borta. Då lastade vi in hela laget i två bilar och åkte upp och hade jävligt kul (trots den klara förlusten). Totalt använde vi oss av 28 spelare i serien. Av dem spelade fem stycken endast en eller två matcher, dels pga skador eller sjukdom (Hagy, Lingen 2 matcher och Danne Bula, 1 match) och dels pga att man kom in sent på säsongen (Lindberg 2 matcher och Forsander, 1 match). Det var fler som kom in sent. Martin Johansson missade de fem första matcherna och debuterade mot Öfvre. Morris anslöt till Duvbo hemma och var med om den minst sagt intensiva avslutningen. Micke Weijmar kom lagom till returen mot Hanson och lyckades på bara åtta matcher ta sig upp på en ”hedrande” tredjeplats i utvisningsligan. Undrar om Micke kunde ha gett Fidde en match om titeln.

Avslutningen på säsongen var minst lika späckad som för elitserielagen. Vi spelade inte mindre än sex matcher på elva dar. Utav dem var två uppskjutna från hösten. Nu hade vi fått lite mer flyt i spelet och vann två matcher, nära att vinna mot Enebyberg, ledde med 2-0 mot KIF:en och hade 0-0 i paus mot Bromma. Denna avslutning verkar lovande inför nästa säsong, då vi visat upp ganska bra hockey. Med lite mer träning, mycket teori, och kanske ett par rutinerade spelare som kan hålla i pucken när det behövs, kan vi kriga och bjuda alla lag i serien bra motstånd nästa år

Fidde blev årets buse, men var inte helt ohotad till titeln. Hellström låg länge och nosade i bakvattnet på honom men nådde aldrig riktigt fram. Fidde kom tio minuter före men nog skulle Hellström haft ett matchstraff borta mot Enebyberg när han efter avblåsning sköt pucken på en motståndare (han fick 10 min), och skulle därmed tangerat Fiddes 61 minuter. En annan som låg i topp ett tag är Skalin. Han blev utvisad en gång för slagsmål och fick då 2+5+20 min. Det räckte nästan till en femteplats men Ahlan gick om i sista matchen. Freddan var förresten den som tillsammans med Fidde satt flest gånger i utvisningsbåset. Alla hans utvisningar var tvåor, till skillnad från Ullis som satt en tia för spearing. Positivt för säsongen är att vi bara drog på oss fyra matchstraff. Med i toppen hade nog även Hagy varit om inte han blivit skadad . Han har nämligen ett snitt på 6 min per match, liksom Jonas Forsander men med så få matcher spelade ger det kanske inte en helt rättvis bild. Det får dock framtiden utvisa.

Skytteligan togs hem av Ahlan med tio poäng tätt följd av undertecknad samt Malmström på nio. Flest mål gjorde Malmström och ”asskung” blev undertecknad. Vid jul och nyår låg otroligt nog en junior, Viktor Funcke, i topp av denna prestigefyllda liga och jag började bli lite orolig. Även Dorfen låg ett tag på listan men till slut ordnade det upp sig. Både Nisse och Skalin gick om Funcke mot slutet. Jag var den som spelade flest matcher, 19 st. Trots detta räckte det dock inte längre än till en nionde plats vilken kunde ha varit lite bättre. Vi gav bort två pinnar mot Kamraterna och slarvade bort minst två mot Wattholma. Vi borde även haft med oss poäng mot Enebyberg i sista omgången. Men det här var ett ”läroår” och vi kommer starkare till nästa säsong som ser mycket intressant ut. NS har så här långt gått bra i kvalet och går troligtvis upp i trean. Kallhäll som var så segervissa inför den här säsongen är kvar i serien. Jag hoppas de flesta lag är kvar och vi kan i så fall se fram emot revansch för flera av matcherna i år som vi skulle kunna ha vunnit.